sol, rödvin och vietnamesisk mat

 
Efter ett konstant festande fredag och lördag (herregud, jag dansade så att jag fick blåsor på fötterna, vi snubblade runt på kullerstensgatorna i Cambridge i jakt på nattmat och sedan slocknade Amie i taxin på vägen hem och jag visste inte var vi skulle någonstans när chauffören ville ha vägledning) blev söndagen mer av ett familjehäng. Till att börja med. 
 
 
Vi åkte till Brick Lane market. Det fanns så sjukt mycket tokiga och hipstriga grejer där. Men många fina saker också, som jag gärna hade köpt om jag hade haft en inkomst. Bland annat retroaktiga halsband, jeansjackor och vippiga klänningar. 
 
 
Det var asvarmt i solen, vi satt utan jackor och tjocka tröjor, men svinkallt och blåsigt i skuggan. Vi rörde oss i sakta mak nerför gatan med hela Amies familj, småbarn och vänner. Ett stort och högljutt sällskap. Kaffepaus i en av gränderna, cocktailpaus på en pub. Jag var imponerad av de fyra barnen (fyra-åtta år gamla) som var med oss hela dagen och umgicks, busade, drack juice, pratade, satt med vid bordet. Inte en enda gång rörde de en telefon eller surfplatta. Jag tycker att jag sällan ser det nu för tiden, mvh tant. 
 
 
Det här var favoritplatsen under dagen. Jäklar vad skönt det var. 
 
 
Vi sa hejdå till Amies familj på eftermiddagen och gick och satte oss på en pub med ett gäng australiensare. Världens härligaste bar för övrigt, önskar att jag visste var jag kunde hitta liknande ställen som detta hemma i Sverige. Vi drack vin och öl och delade på skålar med pommes med ost och vinäger på. 
 
 
 
Amie och Katie träffades i Guatemala för ungefär ett och ett halvt år sedan. 
 
 
Sedan kom min bästa Linda också! Hon har ju bott i London i över två år och det är inte klokt vad fort tiden går, och också underligt att det är omvända roller - nu är det hon som är borta och jag som är hemma i Sverigelunket. Vi smet från sällskapet efter ett tag för att ta en bit mat, och det blev vietnamesiskt på restaurangen hon jobbar på! Alltså gud. Så himla länge sedan jag åt vietnamesiskt. Jag gick all in på summer rolls, papayasallad och färskpressad juice, nomnom. 
 
Väl tillbaka i baren fick vi inte vara kvar så länge för de skulle stänga, det var ju söndag kom vi på. Jag och Amie skyndade oss till Kings Cross men missade ändå tåget till Huntingdon så vi fick vänta en hel timme i kylan. Vi roade oss med att ta kort på Harry Potters plattform... 
 
Torsdag, fredag, lördag, söndag. Helt fantastiska dagar. Mycket känslosamt, mycket skratt, ytterst lite sömn och ett alkoholintag jag inte är van vid. Jag är så glad och tacksam för att jag kunde åka iväg en sväng. Det var vemodigt att dra hem på måndagen men jag känner att det kanske inte dröjer så länge innan vi ses igen! (varken Amie eller Linda)

you are my sunshine

Så skrev Amie om den här bilden när hon postade den på Facebook. You are my sunshine. Vi satt i solen på Brick Lane Market utan jackor och kisade medan kinderna brände. Jag är så glad för den här helgen med Amie. Hon tar fram många känslor i mig så jag har både gråtit och skrattat. Vi har dansat i Cambridge, gjort pubrunda i London, snubblat fram på kullersten med höga klackar. Ätit eggs benedict och champinjonpizza. Somnat på nattåg, gått på marknad, busat med barn. En mycket intensiv helg med ytterst lite sömn, som det måste få vara ibland. 



jag åker till England!

Jag har en så jäkla fin vän som är så värdefull för mig. Min vän Amie, som jag lärde känna under tiden på Koh tao och som jag klistrade ihop mig med, ville egentligen komma hit till Sverige i veckan för att hälsa på mig. Men så blev hon tvungen att jobba. Jag är luspank i botten av mina besparingar eftersom att CSN lyst med sin frånvaro, och kunde knappt vara i Stockholm i helgen egentligen. Jag och Amie spenderade över två timmar på Skype med att gräma oss över detta, och hur gärna vi vill ses eftersom att det var ett och ett halvt år sedan sist. Men så plötsligt sa hon "Jamen, kom till England du då, jag betalar din biljett". Sjukt ju. Vågade knappt säga ja till ett sådant erbjudande, men det var inga diskussioner om det. Så nu flyger jag med Ryanair och handbagage till England på torsdag för att hänga med Amie. Enligt henne ska jag ta med en svart, het klänning och klackar och vi ska bege oss in till London eller Brighton för en natt och sedan sova i hennes bil (hon bor i Huntingdon, långt hem). 
 
Amie är så jäkla galen och härlig. Hon är energin jag behöver just nu. Vi har bott grannar i Thailand, setts varje dag, dykt, gnällt i kontoret, supit bort våra moppenycklar (haha, låter som att vi är femton år), firat födelsedagar och nyår tillsammans. Jag har inte träffat henne sedan september 2014 då jag var i England senast för att umgås. Då var jag trasig och ledsen efter ett break up, väldigt sårbar och skör. Jag låg och skedade med Amie i sängen och grät i hennes hår. Lärde mig äta scones på det engelska viset. Skreksjöng i bilen my head is a jungle, jungle, my head is a jungle, jungle, my heeeeeaaaaaad. 
 
 
Koh tao, 2014.
 
 
Jag och Amie. 
 
 
På torsdag smäller det!