du, jag slänger ner en nyckel ifrån fönstret i köket, jag bor fyra trappor upp och du är välkommen in

Rubriken är från Maggios låt och den stämmer in så bra på förra helgen, förutom att jag råkar bo endast en trappa upp och inte fyra. Men jag hade inflyttningsfest för att fira lägenheten och totalt var vi sjutton stycken hemma hos mig som blandade drinkar, spillde vin, hade musikquiz, trängdes i köket och babblade på. Så himla fint. Vi spelade musik från min högtalare jag köpte för fyra år sedan i Bangkok och den påminde oss ständigt, på thailändska, att den var låg på batteri. Malmönatten var högljudd utanför men jag är övertygad om att ingen hade så roligt som vi. Jag fyllde bord och fönsterbrädor med inflyttningspresentväxter och buketter och hela mitt hem är så grönt och vackert just nu. Synd att jag inte varit hemma på hela veckan och njutit av det då tentaplugget stjäl tolv timmar om dagen av mitt liv.
 
Kanske knäppt att säga men jag gillar tentaplugget på något vis ändå. Det är ett sådant intensivt stimulerande av hjärnan och man får klura och diskutera, fråga och spåna lite, och vi samlas ett litet gäng och gosar ihop hos, fikar och dricker kaffe. Det blir mörkt men vi är kvar på Socialhögskolan och har alla rum och korridorer för oss själva. Vi sitter vid de stora fönstrena och får gratis kaffe i caféet om vi tajmar dem när de stänger, och vi värmer matlådan vi tagit med till middag och flikar lagböcker i regnbågens alla färger. När jag kommer hem vid åtta-nio om kvällarna strosar jag runt i underkläder ett tag och försöker diska undan sådant jag lämnat sedan flera dagar, men sedan faller jag i säng bums. 
 
 
Linh hade med sig sin polaroidkamera i lördags på festen, hur roligt?! Här är en bild på mig, Linh och Lisa från kvällen - jag håller i den bilden vi tog på hela sällskapet minuten innan. Fint med små värdefulla kvalitetsbilder från kvällen, endast två stycken. Vilken skillnad från inflationen av bilder det blir när man knäpper med systemkameran  eller mobilen. 

Kommentera här: