julmarknad på bosjökloster

Idag var det dags för julmarknad. Novemberregnet kylde ner oss ända inpå långkalsongerna och det var grått, grått, grått. Men när jag och mina vänner väl parkerade på ängen vid Bosjökloster och klev ur bilen och kände den tunga doften av blött gräs och granris kändes det fint. Klostret hade små omöjliga dörrar som man fick huka sig för att komma igenom, det var fullt med folk, pinnstolar, utklädda shetlandsponnysar, brända mandlar, hantverk och halmbockar. Jag älskar julmarknader. 
 
När vi var barn gick vi alltid på marknad med mamma i Gamla stan. Det var ett av årets höjdpunkter att åka in dit med barndomsbästisen och familjen och bara strosa omkring, köpa gamla tidningar och titta på julklappar. Smygköpa saker så att syrran inte såg. Jag minns marknader som någonting väldigt mysigt men också något väldigt kallt. Det verkar som att det är obligatoriskt att frysa på julmarknad, hur mycket kläder man än har klätt på sig. En av de allra kallaste decemberdagarna för flera år sedan var jag och mina vänner på Skansens julmarknad, och när vi inte pallade med kylan längre trängde vi in oss på en av de allmänna toaletterna, drog ner gylfen, hasade ner jeansen till knäna och sköljde händerna i kokhett vatten från kranen som vi sedan värmde på låren. Våra stackars illa klädda tonårslår som flammade i rött och vitt av kylan. 
 
Idag gick vi runt i trängseln på Bosjökloster och jag spontanköpte världens finaste skomakarlampa. En fotogenlampa. Jag har velat ha en sådan länge och gav mig själv en tidig julklapp, tänker att den kommer vara så himla fin i min lägenhet sedan. Redan innan klockan fyra var det mörkt och marshallerna flammade kring granriset utanför klostret. Har verkligen laddat med lite julkänslor idag! 
 
 
 
 
 
Längtar tills den här lampan hänger i mitt hem och lyser upp de sista månaderna innan våren. 
 

Kommentera här: