de tre sista dyken i Costa rica

Idag dök vi äntligen vid Isla del Cano (ska egentligen vara ett spanskt N där men hur gör man dem?) och det var väl den bästa aktiviteten vi kunde ha gjort idag med tanke på att det var grått, grått, grått precis hela dagen. Tur att det inte spelar så stor roll när man är under ytan och har roligt. 
 
Vi var dock väldigt hypade inför dessa dyk idag, dels för att överallt på internet står det lovord om denna plats, och dels för att de snorklat med valar igår. Vi blev tyvärr lite besvikna idag. Både på dykcentret vi åkte ut med och på vad vi såg (eller inte såg, snarare) under vattnet. Först och främst kändes det rörigt och oorganiserat på dykfirman. Allt tog en jäkla tid, guiderna brydde sig inte om att lägga ens namn på minnet, och så dök vi åtta personer med en enda guide - alla med olika nivåer av erfarenhet, vilket ställer till det lite för oss som är mer vana och får spendera hela dagen med att vänta in de andra... för samma summa pengar... ja, men ni fattar. Efter tiden på Crystal på Koh Tao är jag väl lite arbetsskadad och lägger märke till hur de jobbar i andra dykshopar. Och det är klart att det blir så att jag jämför en del. Och även om det kunde vara rörigt på Crystal i högsäsong, jäklar vilken maskineri det var ändå! Och jag måste ändå säga att vi hade himla hög standard där och att vi i personalen var väldigt serviceinriktade. Vår guide idag var väldigt trevlig men jag avskyr när män här börjar prata om "beautiful Swedish girls" etc det första de gör, det känns oproffsigt när vi inte känner varandra. Jag blir snorkig och irriterad. 
 
Sikten var verkligen usel idag. Vilket den ofta är på Stilla havssidan och det vet vi, men idag var den väl snäppet värre än vad vi förväntade oss. Vi gjorde tre dyk idag och det första var riktigt kul, vi såg ganska mycket, iallafall av det som gick att se när det var tillräckligt nära oss, hehe. Det kom stora stim med tonfisk, jackfish, barracudor. White tip reef sharks, några sköldpaddor, ett stim med cirka tjugo devil rays (som jag MISSADE - herregud, jag ser så dåligt nu trots att jag har linserna i...) och gulliga blåsfiskar. 
 
Mellan dyken var det ett jädra väntande. Snorklare skulle köras hit och dit, folk fumlade med sin utrustning, tappade bort grejer, gick vilse på stranden vi var iland på, ja hej och hå. Gud, vad jag började tröttna i slutet. Samtidigt kände jag med guiderna, de jobbade ju på så gott det gick med gruppen. Dyk två och tre var inte lika spännande och tyvärr såg vi inga av de stora hajar vi hoppats på, inte heller valar även om det varit högst osannolikt från början. På vägen tillbaka till Drake bay fick vi däremot sällskap av några hoppande delfiner bredvid båten, så det tjoade vi för! 
 
Dykning är ju lite oförutsägbart. Ingenting är någonsin garanterat och ibland har man lite mer oflyt (hehe). Bättre lycka i Panama hoppas vi! 
 
 
 
Det låg några lata småhajar och vilade sig på sandbottnen. Hej hej!
 

Kommentera här: