busvalpen blir större och modigare

 
 
Hon blir modigare och modigare, den lilla grisen. Från att ha följt en i stövlarna så att man nästan trampar på henne när man är ute och går springer hon nu i förväg och vandrar iväg på egna små äventyr. Nu får jag ha ögonen öppna och vakta henne mer. Hon kan ju inga kommandon, vet inte vad hon heter och springer fram till alla hon ser. En valp är det väl ingen som blir rädd för men det är strängt förbjudet förstås att springa fram till folk utan vår tillåtelse. Jag tycker att detta är ett sort problem vad gäller denna ras, golden retriever, att de är så människoglada helt naturligt vilket gör att man får kämpa så mycket för att få dem att hålla sig från att rusa fram. Med Tuva hade vi ju aldrig detta problem eftersom att en sheltie dels är en vallhund och nästan aldrig sticker från "flocken" och dessutom är Tuva blyg och försiktig och skulle aldrig drömma om att springa fram till någon hon inte känner. Hon har inget behov av att hälsa på människor som hon inte är vän med. 
 
Lisa är dock väldigt signalkänslig, mjuk och lyssnar bra. Detta älskar jag med jaktgoldens. De är mycket mer följsamma och känsliga i sinnet än de som vi kallar "soffgoldens" (haha, ta inte illa upp om du råkar ha den typen av golden, de är också fina men jag tycker att namnet är hysteriskt kul). Jaktgoldens är ju avlade för samarbete och ett aktivt liv så det krävs inte mycket för att de ska ta åt sig eller lära sig. Jättekul är det att se hur fint Lisa sköter sig inomhus, hur mjuk och fin hon är för när vi kommunicerar med henne och hur duktig hon är med regler redan. Självklart har vi en lång väg att gå till rumsrenhet förstås... 
 
Tuva och Lisa har jätteroligt varenda dag när vi går ut och promenerar. De är på samma nivå i lekandet och Tuva busar väldigt snällt och om Lisa någon gång biter henne för hårt i pälsen säger hon till och Lisa fattar på en gång och slutar. Vi låter Tuva sköta den mesta uppfostran ensam men eftersom att hon är en vek hund i vissa avseenden har vi hjälpt henne med att få Lisa att förstå att hon inte får gå fram till Tuvas matskål eller ta hennes leksaker. Där är Tuva för feg för att säga ifrån. Vi får se hur det blir när Lisa blir äldre. 
 
 
 

promenad i luciamorgonens solstrålar

 
 
 
 
 
Finns så himla mycket att utforska när man är en liten valp. Idag har lillgrisen sprungit och busat så mycket med Tuva att jag trodde att benen skulle gå av. Det är skönt att se att de har så roligt tillsammans och att båda kan slappna av inomhus och snarka i varsitt hörn sedan när vi kommer in.