happy birthday

Min födelsedag var så himla bra. Den elfte december blev jag äntligen tjugo år och nu känner jag mig genast mycket klokare och äldre. Jag sov djupt på morgonen då mamma och syster kom in och sjöng för mig. Nerbäddad under två duntäcken, med kisande ögon och rufsigt hår blev jag bjuden på den sista lussebullen från första baket, och en bricka full med paket ställdes i mitt knä. Tänk att presentöppning är lika spännande fortfarande trots att man är så gammal nu! Jag rev förväntansfull upp paketpappret och blev överlycklig för de fina tekopparna, kokboken, body buttern och påslakanen. Allt som jag önskat mig. Lussebullen satt fint i magen också.





Mormor och mammas Micke fikade med oss på förmiddagen. Istället för att baka den vanliga tårtan fixade jag fruktsallad med varm vit chokladsås, mmmhm! Jag lyxade med riktig smarrig frukt såsom ananas, persimon, passionsfrukt och gul kiwi.

Jag for iväg på agilityträning under dagen tilllsammans med Sara. Ute i Lindholmen hyr en liten agilityklubb ett ridhus som de tränar i, och nu kanske jag ska bli medlem och börja träna där under vinterhalvåret jag med. Det kändes kul att köra lite hundträning på födelsedagen också, och inte bara sitta hemma och äta gott. Tuva var himla duktig och jag var stolt! Lite misstag från min sida med att visa henne banan korrekt, så vi missade några svängar ibland... Efter två timmar i ridhuset var mina tår små isbitar, kritvita och stenhårda, och jag hade inte mycket känsel kvar. Precis rätt tid att röra sig hemåt!

Väl hemma blev det lite stressigt med att göra i ordning håret och få på sig strumpbyxorna utan att göra några maskor. Jag sprang runt i huset och försökte göra allt så snabbt som möjligt. Efter sminkning och hårklämmor i håret kände jag mig ändå ganska fin. Jag gick tillbaka till frisören under fredagen och färgade om håret efter katastrofen på onsdagen, så allt blev bra igen. Inte som förut, men bra. När jag öppnade dörren då ringklockan ringde möttes jag av fem underbara vänner där utanför. Flickorna och Erik sjöng Ja må hon leva för mig och tog i allt vad de hade. Det blev mycket kramar och grattis. Strax efter att jag fått min fotobok de gjort till mig (fullproppad med bilder på bara mig!) bagev vi oss bort till tåget för att åka in till stan.

På restaurang Michelangelo på Västerlånggatan i Gamla stan satt vi många, många timmar. Vi fick ett jättebra bord och åt och drack gott och pratade och skrattade. Jag mös och tänkte att detta var en av de bästa kvällarna på länge. Vi fick en mycket trevlig och rolig servitör vilket gjorde upplevelsen ännu bättre och maten var riktigt god. Efterrätten var dock det bästa tyckte jag då jag älskar godsaker, jag och Malin delade på en tallrik med blåbärspannacotta. Mmmhm igen! Någon gång vid elva åkte vi tillbaka hemåt igen. Nästa stopp blev Malins och Eriks hus där vi drack baileys och satt resten av natten. Linda somnade gott i soffan med nacken i en mycket obekväm ställning medan Sofie förvånande nog var vaken hela tiden.

Någon gång efter att jag tappat uppfattningen om vad klockan var och vi börjat gäspa en del bestämde vi oss för att födelsedagen fick vara slut. Så, tjejerna promenerade hem och jag satte mig på nattbussen för att åka två hållplatser. Hemma satt syster vid datorn i köket och helt plötsligt försvann min trötthet. Vi två var uppe en stund till och jag var nära på att gå och sätta på en film, men jag sansade mig och gick och lade mig ändå. Klockan var 03:44 sista gången jag tittade innan jag myste ner mig och somnade.